Bränn fett

Vart tar fettet vägen när vi går ner i vikt? Försvinner det i blodet, i toaletten eller blir det till energi? Varför är det svårare att få bort visst fett än annat? Vi kan faktiskt själva påverka vår förbränning och på så sätt bli både lättare och sundare. Läs här hur det går till och lär dig att förstå dig på ditt fett.

Vart tar egentligen fettet vägen när jag går ner i vikt?
SVAR: På var och en av kroppens över 50 miljarder fettceller sitter en liten påse med fettsyror. När du intar fler kalorier än kroppen förbränner deponeras överskottet i form av fett i kroppens egna fettdepåer och fördelar sig i dessa små påsar som därigenom sväller. När du går ner i vikt är det primärt fettsyror som frigörs från påsarna. De fria fettsyrorna urskiljs i en första omgång till blodet. Via blodet transporteras de vidare till energikrävande celler, till exempel muskelvävnad. Här bryts fettcellerna ner till mindre ämnen som ingår i kroppens energiproduktion och bland annat levererar energi till musklerna.

Förbränner jag mest fett, när jag tränar vid låg intensitet?
SVAR: Ja och nej. Studier har visat, att du uppnår den högsta procentuella fettförbränningen vid lågintensiv träning. Till exempel rask promenadtakt eller långsam cykling. Är målet att bli av med kroppsfett måste du också förbränna en viss mängd kalorier. Och då ska du sträva efter så hög intensitet som möjligt. När du tränar lågintensivt förbränner du färre kalorier och går dessutom miste om den timlånga fortsatta ämnesomsättning som följer på högintensiv träning. Det beror på att kroppen förbrukar en del energi på att återhämta sig efter den stora påfrestningen. I gengäld stimulerar träningen också aptiten. Det gäller primärt för träning vid hög intensitet, vilket ger lågintensiv träning ett litet försprång. Vid högintensiv träning förbränner kroppen många kolhydrater. Därför kan det vara en fördel att äta en kolhydratrik måltid direkt efter träningen. Till syvende och sist handlar det om balansen mellan det du äter och den energi du använder. Brukar du bli mycket hungrig av att motionera är det bästa alternativet med tanke på viktminskning att träna lågintensivt under lång tid.

Kan jag själv påverka var på kroppen fettet ska förbrännas?
SVAR: Nej, tyvärr. Åtskilliga undersökningar visar att man inte kan gå ner i vikt i en bestämd kropps-zon genom målinriktad träning. Det beror på att kroppen använder fett från blod och muskler när energi hämtas under träning. Därför kan du till exempel gå ner i vikt på magen även om du tränar låren, om det är fettet på magen som avges till blodcirkulationen.

Kan jag gå ner i vikt om jag väljer att främst äta lightprodukter?
SVAR: Inte nödvändigtvis. För det första innehåller många lightprodukter mindre fett men också mer socker. Det ger ett högt kaloriinnehåll. För det andra finns det en tendens att vi släpper hämningarna och äter mer av lightprodukter. Därför får vi ofta i oss minst lika många kalorier med lightprodukter.

Sätter styrketräning extra fart på fettförbränningen?
SVAR: Visst är det så att styrketräning sätter extra fart på fettförbränningen. Det gäller dock först efter träningen. Styrketräning har nämligen en mycket kraftig effekt på efterförbränningen, ämnesomsättningen är förhöjd i upp till 24 timmar efter träningen. Dessutom ökar styrketräningen din muskelmassa. Flera muskler ger en snabbare ämnesomsättning och det ökar fettförbränningen. Styrketräning är främst en långtidsinvestering. Det beror på att fettförbränningen är störst när muskelmassan vuxit rejält.

Kan jag äta vissa matvaror som hämmar upptaget av fett?
SVAR: Undersökningar visar att fiberrik och kalkrik kost minskar upptaget av fett. Därför tas en mindre del av fettet i en måltid upp om du äter mycket frukt, grönsaker och fullkorns- och mjölkprodukter.

Kan man utgå ifrån att det bara är fett som sätter sig på kroppen?
SVAR: Nej. Den grundläggande principen är att för många kalorier är fettbildande. Och det har ingen betydelse om de kommer från fett, kolhydrater, protein eller alkohol. I praktiken är det dock ofta fett från kosten som fastnar, eftersom kroppen har lätt för att lagra fett. Även om merparten av energin kommer från till exempel kolhydrater eller alkohol.
Fett har ju också nyttiga egenskaper. 

Vad händer om man får för lite fett?
SVAR: Det kan ge flera olika olyckliga konsekvenser om man får för lite fett. För det första kan det bli svårt att ta upp fettlösliga vitaminer i kosten. Det innebär att man kan komma att få brist på vitaminer. Dessutom kan man samtidigt få brist på essentiella fettsyror som ingår i kroppens celler. Och det kan försvaga immunförsvaret. Det gäller att hitta en sund balans.

Hur mycket måste jag förbränna för att gå ner ett gram fett?
SVAR: Ett gram fett har ett energiinnehåll på 38 kJ eller 9 kcal/gram, men på grund av vatteninnehållet motsvarar energiinnehållet 30 kJ eller 7,1 kcal. Så mycket måste du förbränna för att bli av med ett gram fettväv.

Finns det olika typer av fett lagrade på kroppen?
SVAR: Fettet deponeras på flera ställen på kroppen, från i ansiktet till på rumpan. Och det är mycket olika hur fettet uppför sig på det ena eller andra stället. Fettet på rumpa och lår är relativt passivt. Det motsatta gäller fettet mellan organen. Det är mycket aktivt och utgör en mycket större belastning för kretsloppet än kroppens övriga depåer. Man fokuserar i synnerhet på det osunda fettet på magen. Placeringen av fettet har med andra ord stor betydelse för hälsan. Det är anledningen till att man nu i högre grad tittar på hur fettet fördelar sig än på den totala mängden fett på kroppen. Midjevidden säger en del om fettets placering. Kvinnor bör generellt gå ner i vikt om deras midjemått överstiger 88 cm. Är midjemåttet mellan 80 och 88 cm bör de inte gå upp mer i vikt. Det optimala är att midjevidden är under 80 cm. Det är ett tecken på begränsade fettdepåer på magen.

Varför är det så svårt att bli av med fettet på höfter och rumpa?
SVAR: Kvinnors fettdepåer är troligtvis fast förankrade för att depåerna ska användas för att säkra artens överlevnad. Det är inte meningen att man ska tära på fettdepåerna förrän det nyfödda barnet ska ammas. Det kommer konkret till uttryck i att fettet efter förlossningen blir lösare. Hormonella förändringar främjar frigörandet av fett från de så kallade amningsdepåerna. När fettet inte ska användas för produktion av mjölk blir det passivare. Hormonerna som har ansvar för att lösgöra fettet avvaktar. Det är därför det är så svårt att bli av med de ibland fyllda depåerna. Trösta dig med att de ur en hälsoaspekt inte är skadliga. Det finns fakta som tyder på att de kan utgöra ett skydd mot hjärt-kärlsjukdomar.

Gör psykiska reaktioner, som rädsla och stress att kroppen håller kvar fettet?
SVAR: Nej, tvärtom. När vi utsöndrar stresshormoner ökar vi också kroppens fettförbränning. Däremot kan kroppen hålla tillbaka fettet om den får intryck av att du tänker lura den på fettämnen och äter för fettsnålt. Då börjar den gå på sparlåga för att hålla kvar reserverna, den har en viss förmåga att jämna ut kaloriunderskottet så att du inte går ner i vikt.

Källa & bild: IForm